/\

ANNONS

Flyg

Dags för flygskatt

Nu inför den svenska regeringen en nationell flygskatt. Anna Wilson, Head of Public and Regulatory Affairs på SAS, vill istället se satsningar på innovation och internationella överenskommelser för att främja en övergång till ett mer hållbart flyg.

Flygskatten

Läget i Sverige: Införs 1 april 2018. Skatten tas ut per biljett i tre olika nivåer. 60, 250 eller 400 kronor, beroende på hur långt man ska flyga.

Läget i Norge: Har en omdebatterad flygskatt sedan 2016. Men nu förs regeringssamtal om att förändra flygskatten, så att den blir ett bättre styrmedel för att bättre främja omställningen till ett hållbart flyg.

Läget i Danmark: Danmark har ingen flygskatt, och det finns heller inga ansatser till att införa det.

Read more

Vad innebär flygskatten för resenärerna? 

– Det innebär att från den 1 april blir det dyrare att flyga för alla som reser från en svensk flygplats. Skatten är avståndsbaserad i tre nivåer; 60, 250 och 400 kronor för de längsta flygresorna.  Regeringens tanke med flygskatten är att antalet flygresenärer ska minska. Konsekvenserna blir bland annat färre avgångar och flyglinjer på en del flygplatser, vilket drabbar alla som är beroende av att resa för att kunna bedriva sin verksamhet. Exempelvis leder det till att ett tjänsteföretag lokaliserat i Luleå med många kunder i våra större städer får ökade reskostnader i jämförelse med andra företag som geografiskt befinner sig nära sina kunder. Många idrottsföreningar kan få hundratusentals kronor i ökade reskostnader för att spelare och tävlande ska kunna delta i olika cuper och tävlingar runt om i Sverige och världen. En familj om fyra personer som ska flyga från Umeå på semester kan få betala 2 000 kronor mer än familjen som bor i södra Sverige och kan flyga från Kastrup, där man inte betalar flygskatt.  

Är det skillnad om man reser privat eller i jobbet?  

– Flygskatten kommer att inkluderas i priset så den som köper biljetten betalar detsamma oavsett om det är en privatperson på semester eller en anställd på tjänsteresa. 

Vad innebär det för flygbolag som SAS?

 – Flygskatteutredningen räknar med en minskning med över en miljon flygresenärer varje år i Sverige. Ett minskat resande försvårar för positiva och nödvändiga investeringar vi gärna vill göra, som omställning till biobränsle och ny teknik, vilket skulle ge en hållbar och långsiktig minskning av klimatpåverkan. En kapacitetsminskning skulle få konsekvenser för våra flygresenärer i Norge, Danmark och Sverige, som SAS valt att fokusera på. Om villkoren för att bedriva en lönsam verksamhet drastiskt försämras i ett land, är vi tvungna att se över hur vi kan anpassa vår verksamhet. Att resa ser vi som något positivt för hela världens utveckling och att kunna erbjuda ett mer hållbart flygresande är något som SAS driver på och önskar att lagstiftningen också fokuserade på.

Varför anser inte SAS att flygskatten är bästa vägen till mer hållbara flygresor? 

Vi på SAS är framför allt negativa till skattens utformning eftersom den inte är kopplad till några miljöprojekt för att minska utsläpp eller skynda på flygets omställning. Enligt utredningen kan skatten till och med leda till att utsläppen ökar, eftersom fler kommer att köra bil istället. Under många år har SAS arbetat med att minska vår klimatpåverkan och utsläppen per passagerare minskar varje år, trots stor tillväxt. För att flygnäringen snabbare ska bli mer hållbar behövs satsningar på forskning och innovation inom till exempel flygteknik, nya material, raka flygvägar och fossilfria bränslen. Men en svensk skatt vars syfte bara är att det ska bli dyrare att flyga hjälper inte omställningen, tvärtom riskerar den försena vårt arbete. 

– I diskussionen bortses det ofta från de fördelar flyget för med sig. Flyget är en viktig del i vår infrastruktur och ger alla i vårt avlånga land samma chans att förflytta sig. Vi talar ofta om vikten av företagande och många små bolag startas upp över hela landet, samtidigt som staten utlokaliserar delar av sin verksamhet. Vad händer om det inte längre går att ta sig smidigt från ena landsänden till den andra?

”För att flygnäringen snabbare ska bli mer hållbar behövs satsningar på forskning och innovation inom till exempel flygteknik, nya material, raka flygvägar och fossilfria bränslen.”

 Hur går diskussionerna i Norge och Danmark?  

–  I Norge infördes trots höga protester en flygskatt sommaren 2016. Konsekvenserna har varit nedlagda och flyttade flyglinjer samt en nedlagd flygplats.  Skatten har också slagit mot lönsamheten för flygbolagen vilket fått konsekvenser på avgångar och rutter. Det har lett till att det förs regeringssamtal om att göra om flygskatten till ett bättre styrmedel för att minska utsläpp och hjälpa flyget ställa om till biobränslen. Vi får se hur den diskussionen slutar men det ligger i linje med hur vi ser på det. I Norge ser man vikten av flyget för att alla medborgare i Norge ska ha samma möjligheter att leva, verka och bo över hela landet. Det har lett till att Avinor, som äger flygplatserna, har antagit ett offensivt mål om att alla flighter under 1,5 timme ska flygas med elektriska flygplan år 2040. Samma ambition skulle vara otroligt positiv även i Sverige.  I Danmark finns inga planer på att införa en flygskatt.   

För snart ett år sedan föreslog ni tillsammans med BRA och Norwegian ett alternativ. Hur blev responsen?

– I vårt gemensamma alternativ är det fokus på biobränsle. Nu har regeringen tillsatt en utredning för att analysera detta, det vill säga hur flygets användning av biobränslen kan öka och främjas för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Det är mycket positivt och ett steg närmare målet om storskalig produktion av biobränsle i Sverige, tillverkat främst av skogsavfall. Det innebär i sin tur möjlighet till nya arbetstillfällen i Sverige. Men det viktiga är nu att de håller tempot uppe i processen för att gå från ord till handling.

Vad mer finns det som flygbranschen kan göra för att nå ett mer hållbart flyg?

– Vi har åtgärdsplaner för minskade utsläpp på kort, medellång och lång sikt. SAS gör stora investeringar i nya effektiva flygplan och tankar fossilfritt bränsle i den utsträckning det finns att tillgå. Men SAS själv har inte möjlighet att genomföra alla förändringar. Om vi exempelvis kunde flyga rakare genom Europa skulle utsläppen minska direkt med ungefär 10 procent. Då måste politiska beslut tas i EU och Sverige skulle kunna driva detta. Miljöfrågan är global därför har FN enats om ett globalt klimatavtal för flyg. Från 2020 kommer vi att betala för våra utsläppsökningar på global nivå, vilket ger riktiga utsläppsminskningar till skillnad från nationella flygskatter. SAS är dessutom ISO 14001-certifierade, vilket betyder att vi inkluderar miljöaspekten i alla beslutsprocesser. Vi har exempelvis satt på winglets/sharklets längst ut på vingarna för att minska bränsleförbrukningen.  Vi har bytt till lättare säten och interiör, för att minska bränslekonsumtionen, vi tvättar flygplanen med Dry Clean, en ny metod med biologiskt nedbrytbart tvättmedel som sparar över 95 procent av vattenförbrukningen jämfört med tidigare. Parallellt arbetar vi med mängder av större och mindre projekt, för att på olika sätt minska vår klimatpåverkan. 

Hur ser du på flygets framtid?  

– Min övertygelse är att vi med gemensamma krafter måste jobba för ett mer hållbart resande så att flyget kan fortsätta bidra med tillgänglighet, möten och utveckling över hela världen. SAS gemensamt med resten av flygnäringen har tydliga färdplaner och klimatmål för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet. Det är ingen lätt resa, men flyg är för viktigt för att stanna på marken.

Senast ändrad: 21 mars, 2018

Stäng kartan

Category

From the article

Share this tips

Close

Looking for something special?

Filter your search by

Close